| "Ur mitt livs saga:" Så här gick min äktenskapsförberedande boxning till...... |
| Efter sedvanlig "kidnappning" och ståhej fördes jag med ögonbindel till en källarlokal. Jag hade placerats i Narva BK:s boxningsring! Jahaaa... En av killarna från Narva berätta om klubbens historia och "sociala" åtagande. Detta gällde återanpassning av en viss klubbmedlem som av oklara skäl varit borta från klubben och här skulle tydligen jag lämna mitt bidrag! Min utsedde instruktör berättade kort om den motståndare mina "trevliga kamrater" och klubben kommit överens om. Muskelberget Skrecken skulle vara en obalanserad bjässe med en krokig karriär. Klart man vill ställa upp för dom som har det svårt i samhället men var inte detta att ta i? |
|
|
| Jag behövde träna. Ett eget tandskydd blev snabbt inprovat. Instruktören visade mig hur man står i gard, slår de olika grundslagen samt hur man fnyser genom näsan! Därefter följde fyra ronders uppvärmning med rephoppning, slag mot plattor och hårdkörning mot sandsäckar. Intressant men jobbigt. Speciellt de övningar där mina "kamrater" hade möjlighet att vara med och "hjälpa till". För sent insåg jag att man inte lärt ut garderingar och varför låste man alla dörrarna? | ||
|
Jag utrustades med tand- och huvudskydd. Ljuset släcktes ned så att den proffsiga ringbelysningen lyste upp ringens mitt. Jag baxades upp i ringen efter det att sekonder utsetts. Den klassiska Rockymusiken började dåna ur högtalarna. Gången till omklädningsrummet rensades från åskådare och in kom Skrecken. Han kanske inte var det monster som tidigare målats upp men såg ändå vältränad ut. Skrecken dansade in i ringen och såg mycket hotfull ut. Jag ville snabbt avsluta min sociala gärning och gå hem..... |
|
| Instruktören hade plötsligt axlat rollen som speaker/domare. Klockan klämtade för den första ronden och det kändes mycket ensamt...... Det är nog på sin plats att varna för Skrecken. En oberäknelig typ som inte drar sig för allsköns fusk och tricks vilket kom att avslöjas under matchens gång. Huuuuu...... vilken mara det blev. Det vara dock bara att kämpa på. Om det nu var min goda träning eller kamraternas framsynthet att muta domare och Skrek så blev det dock en överraskande avslutning. | ||
|
Efter kontrollräkning av fingrar, armar och ben visade det sig att dessa
fanns på avsedd plats! Diplom utdelades vid segercermonin och därmed var den näst
största matchen i mitt liv över. Lyckan var total. Som en trevlig bieffekt kan jag - genom mina "vänliga" kamraters försorg - nu se fram emot en bröllopsnatt vars konditionskrävande moment i varje fall inte kommer att hindras av min kondition........ |
|
| Epilog: Risken för allvarliga skador visade sig vara minimal. Lite trevligt öm blev jag dock..... Hela tillställningen tog en knapp timma men kändes som en vecka. Det inplastade diplomet sitter nu på plats. Handskarna jag boxades med signerades av Skrecken samt mina trevliga "kamrater". Dessa överlämnades under kompisarnas tal på bröllopsmiddagen! Man börjar ju undra om det var för att fixa talet jag utsattes för Skreckens omilda behandling....... | ||